EKONOMISK BEREDSKAP
Man ska aldrig underskatta vilka problem som kan lösas med rätt kontakter och en rejäl bunt pengar.
LÅT OSS KORT BÖRJA MED att titta på en sann händelse som löste sig genom initiativ, beslut, kontakter – och inte minst kontanter.
Jack hade sedan många år arbetat som kontraktör i Sydostasien när situatio- nen väldigt snabbt gick åt det sämre.
I samband med en statskupp var informationen om händelseförloppet knapp, men det stod klart att horder av beväpnade män nu rörde sig på ön och i stadskärnan där han var stationerad.
Jack behövde omedelbart ta sig därifrån och begav sig snabbt till bostaden för att hämta sin packning. På vägen dit passade han på att ringa en lokal helikopter- pilot han lärt känna genom åren.
Redan att ta en taxi var ett osäkert kort, och att ens komma på idén att försöka lifta med en helikopter skulle nog ha varit ett otänkbart alternativ för de flesta. Jack hade dock 5 000 dollar i sedlar sparade längst ner i en duffelbag. En ansenlig summa som nu kom väl till pass.
Ungefär en timme senare var han på väg ut ur den blodiga statskuppen och släpptes av på en intilliggande ö med internationell flygplats för vidare färd. Duffelbagen lämnade han kvar i helikoptern.
Även om de flesta av oss aldrig kommer att behöva evakueras från en ö mitt i en statskupp vet vi att pengar kan lösa problem, och ju mer pengar vi har till- gång till, desto större problem kan vi lösa.
Men ärligt talat, det här med ekonomi låter ju sjukt tråkigt! Ekonomisk förberedelse, vad är det ens?
Det här kapitlet är lite av en brandfackla. Men var lugn, mot slutet kommer du förhoppningsvis att ha en helt annan uppfattning om framtida prioriteringar. Ekonomisk beredskap är kort och gott din alldeles egna försäkringslösning, som du äger till 100 procent. Ingen kommer att lägga sig i, inga kvitton behöver redovisas, inga formulär att fylla i och inte en enda minut i telefonkö.
Du känner säkert igen känslan när en rejäl förkylning har satt klorna i kroppen. Du säger till dig själv att du, om det gick, skulle betala hur mycket som helst för att bli frisk igen. Jobb ska göras, träningen halkar efter, familjen ska tas om hand, och som om inte det vore nog är det bara att stryka den där utekvällen med kompisarna, och hur blir det med den där weekendresan som redan är betald? Suck!
Situationen är överförbar på tillfällen när något oväntat inträffar, som när frysen lägger av och du måste köpa en ny på direkten. Eller om du skulle bli av med jobbet, vilket ju får långt större konsekvenser.
Det finns en kraft som jobbar mot dig och den är värd att känna till. Den kallas Parkinsons andra lag och förklarar hur ökad inkomst samtidigt får oss att öka våra utgifter. På grund av den är vi alltid kort om pengar.
Du kanske har känt hur den där löneökningen bränner i plånboken? Det är inte onaturligt att vilja konsumera mer. Men det är bara sunt och försvarbart ifall du redan har en stadig inkomst och dessutom en buffert för eventuella kriser.
Du kan påverka din ekonomi i positiv riktning på flera sätt. Till att börja med är det helt okej att dra ner på vissa utgifter för att skapa dig en ekonomisk deformationszon.
Innan vi fortsätter så är det läge att påminna om att vi som skrivit den här boken gör det för att vi gått på varenda jäkla mina som finns där ute, och kan vi få bara en enda person att ta en annan väg så är ingen gladare än vi.
Livet kommer att kantas av motgångar. Så är det bara. Vissa beror rent krasst på dåliga beslut vi själva tagit, andra kommer oförutsett flygande från höger och vänster.
De vanligast förekommande personliga katastroferna är sjukdom, separa- tion och arbetslöshet. Allt detta kostar. Ibland jättemycket.
Men det kan också vara något annat som sätter vardagen ur balans och gör att privatekonomin tar en indirekt träff som sedan får följdeffekter.
Trots att vi har ett hyggligt välfärdssystem jämfört med många andra länder kan det gå fort utför om man är ouppmärksam eller bara har otur.
När vi plötsligt inte har samma handlingsfrihet som vi är vana vid påverkar det vårt välmående. En klump i magen på dagarna, orolig sömn på nätterna och en stress som smyger sig på. Då är det lätt att bli defensiv istället för att söka och hitta lösningar.
Med andra ord, kan du hantera en ekonomiskt kris över tre månader står du samtidigt bättre rustad för andra kriser.
Precis som med alla andra krisförberedelser gäller det att göra en sak i taget. Inte allt på en gång.
SKULDSÄTT DIG INTE FÖR ATT BYGGA DINA FÖRBEREDELSER
Det säger sig självt att kreditkort inte ska användas för att köpa prylar till din beredskap, eftersom kortföretagen tjänar pengar när du betalar av krediten och därmed äter upp din ekonomiska beredskap.
Däremot kan det vara bra att ha en outnyttjad kontokredit reserverad för oförutsedda händelser. Att snabbt kunna dra fram några tusen för att under- lätta eller lösa en krissituation kan göra stor skillnad. Att återbetalningen sedan svider lite över tid är något man få ta med i beräkningarna.
Bolån är däremot en helt annan sak eftersom det är en naturlig del av livet. Så länge bolåneräntan är låg är det en ekonomiskt förmånlig lösning och kan rent av vara en investering. Men det kan såklart snabbt förändras om en kon- junktur gör att räntan sticker iväg.
Men se till att successivt göra dig fri från alla andra skulder som äter på dina marginaler och din beredskap. För om du vänder på resonemanget bygger du andra människors ekonomiska buffert så fort du betalar ränta.
Det är tveklöst så att om du har en månads käk i förrådet är det en ovärderlig deformationszon. Även om du blir så sjuk att du inte kan ta dig ut och handla är vatten- och matförråd något du aldrig kommer att ångra.
Men i slutet av varje månad står vi där med en näve räkningar som ska betalas. Oavsett om vi vill det eller inte.
PENGAR GER HANDLINGSFRIHET
Brinner det i huset tar du hushållets färdigpackade ryggsäckar, får ut alla famil- jemedlemmar och checkar sedan in på närmaste hotell. Möjligt tack vare pengar du har lagt undan, som kontanter eller kopplade till ett kort.
Pajar frysen mitt i sommaren och flera lådor av kött och glass är på väg att rinna ut beställer du expresservice eller köper en ny.
Blir du av med jobbet har du sannolikt några månaders lön säkrade genom lag- stadgat ansvar för arbetsgivaren. Det här är en naturlig del av vårt välfärdssystem.
Men det kan ta längre tid än så att skaffa ett nytt jobb. I vissa fall får du möjligheten att söka nytt jobb på arbetstid, men du kan också behöva jobba nio till fem hela tiden ut, och då är det inte många timmar kvar att spela med. Har du säkrat upp med medlemskap i en A-kassa kan du kvittera ut en begränsad summa under en tid framöver.
Men du och resten av familjen vill ju leva bra precis som tidigare, och för att kunna amortera på huslånet och betala räkningarna aktiverar du ditt eget sparande, som är snabbt gripbart.
Med det lättar stressen så att du kan lägga tid och energi på chansen att ta dig tillbaka igen, utan att bli skuldsatt och utan att behöva ta ett jobb du egentligen inte vill ha.
I det stora och i det lilla kommer pengar alltid att underlätta. Du tar helt enkelt bättre beslut när du är lugn i själen.
Det är ett feltänk att samhället kommer att lösa problemen åt dig. Visst betalar vi skatt för vägar, sjukvård, äldrevård, utbildning och annat. Men å ena sidan finns det också en gräns för när varje individ behöver ta ansvar för sin egen situation. Å andra sidan så är ju det bästa med livet att man faktiskt kan bestämma sig för hur långt man vill ta sig.
SKAPA EN BUFFERT
För enkelhetens skull ger vi oss inte in i hur du ska investera. Istället handlar det om att du ska lägga undan pengar som du har tillgång till. I kontanter eller kopplade till ett konto och betalkort.
För att få hundra procent koll på pengarna och alltid ha dem lätt gripbara ska du strunta i att binda dem, placera i fonder eller annat.
Att på laglig väg göra mycket pengar tar tid. Du kan såklart också ha tur, till exempel genom att vinna pengar, vara tidigt ute med att köpa kryptovalutor och sälja i tid eller helt enkelt vara född i en släkt som byggt upp en förmögen- het under flera generationer.
Men annars tar det tid. Det finns inga genvägar. Allt som verkar för bra för att vara sant brukar också vara för bra för att vara sant, och hade det varit lätt så hade alla gjort det.
En bra riktlinje att starta med är att ha en buffert som täcker hushållets utgifter under tre månader. Är du inte där redan bryter du ner det till kortare perioder, kanske två veckor, för att göra det enklare att komma igång. Utöka tiden efterhand.
Tre månader är en period som är helt tagen ur luften. Den ska ses som ett minimum som ger dig ett visst andrum om något skulle inträffa. Samtidigt gäller det att vara ödmjuk för var och ens situation och möjlighet att lägga undan pengar. Men det är helt klart så att med fler månader skapar du en helt annan handlingsfrihet i livet.
–
I boken Alltid Före finns exempel och planer på hur du lägger upp din ekonomi för att skapa en buffert som håller och tips på hur du kommer dit utan att det svider för hårt i plånboken.