HOTBILDER

Sverige har i modern tid arbetat för att undvika konflikter med omvärlden. Vi har stått utanför två världskrig, och under kalla kriget såg landet till att skapa en position som åtminstone på papperet var neutralt. 

SAMTIDIGT FÅR VI VÅR BESKÄRDA DEL AV UTMANINGAR på grund av vår geografiska position och vårt statsskick och som en del av den fria världen. Det är inte alla statsmakter som uppskattar vår hållning, och det är inte alla i världen som delar vår syn på fred, frihet och mänskliga rättigheter. 

Vi har på bara några år blivit attackerade av terrorister samtidigt som vi sett att främmande statsmakter aktivt underminerar vår demokrati och tilltro till det öppna samhälle som vi länge tagit för givet. 

Det vi står mitt i är det som kallas gråzonsproblematik. Vi upplever varken fred eller krig, utan befinner oss i en ny normalbild där vi utsätts för politiskt och ekonomiskt krigföring samt cyberkrigföring. Andra statsmakter använder alla tänkbara metoder för att smula sönder den fria världen i syfte att stärka sin egen position. Men ett nytt kapitel i världshistorien skrevs den 24 februari 2022 då Ryssland de facto anföll grannen Ukraina. 

Ständiga cyberattacker och desinformationskampanjer ämnade att så splitt- ring hos befolkningsgrupper i Sverige är numera vardag. 

Sedan flera år tillbaka har vi sett störningar i samhället som vi inte riktigt känner orsaken till. Är det effekten av destabiliserande aktiviteter eller symtom på att vårt samhälle blir mer tekniskt komplext och svårare att underhålla över tid? 

Några exempel är när flygradarn stördes ut på grund av solstormar hösten 2015, när dricksvattnet plötsligt blev otjänligt i Enköping augusti 2017, när 

Häglaredsmasten saboterades 2016 och när betal- och banktjänster går ner på grund av överbelastningsattacker eller gisslanprogram. 

Det är såklart inte alla samhällsstörningar som beror på statsfinansierat sabo- tage, även om det kan verka så från utsidan. Många gånger handlar det om dåligt underhållna IT-system, men det finns också förklaringar som kan härledas till kriminella nätverk. Oavsett vem som ligger bakom kan vi räkna med att all teknisk infrastruktur är sårbar och att vi kommer att se mer av IT-störningar framöver. 

Just IT-attacker är förhållandevis billiga metoder för att skada en mot- ståndare, och samtidigt har det aldrig varit enklare att genomföra omfattande sabotage mot det öppna samhället än vad det är idag. 

Ett land som har fått uppleva hela skalan från fred till mellanstatligt krig är Ukraina. Landet har i princip varit en gigantisk testmarknad för nästan all typ av rysk krigföring. Gasledningar har stängts av, ”gröna gubbar” det vill säga soldater utan uniformsbeteckningar invaderade landet 2014, legosoldater från andra delar av forna Sovjetunionen har deltagit i strider mot ukrainska armén, och en kall decemberdag 2015 slogs elnätet ut i den idag ökända Sandworm- attacken som drabbade cirka 230 000 invånare. Men allt detta bleknar mot de fasor Ukraina och dess befolkning upplevt sedan Ryssland utökade kriget mot Ukraina på bred front. 

Parallellt med det som potentiellt kan påverka oss som privatpersoner pågår det sedan många år tillbaka en ökad underrättelseinhämtning, det vill säga spioneri och militär planering. Eftersom det här inte är något som når nyhetsrubrikerna särskilt ofta är omfattningen inte förankrad hos allmänheten, men det räcker med att ta del av svenska Militära underrättelse- och säkerhets- tjänstens årliga rapporter för att dra slutsatsen att det inte blir bättre. Tvärtom blir omvärldsläget där vi bor successivt sämre, och det är främst två aktörer som pekas ut: Ryssland och Kina. Ryssland har under många år trappat upp sin militära förmåga och övar regelbundet anfall mot angränsande demokratiska länder, däribland Sverige. 

Det ska samtidigt tilläggas att risken för den militära invasion som vi planerade att möta under kalla kriget är begränsad. All form av krigföring på annans territorium är kostsam, både ekonomiskt och politiskt, vilket Ryssland med all tänkbar tydlighet fått erfara. Samtidigt har hotbilden mot Sverige ökat markant. Det krävs logistik för att lyckas, och logistik är en sårbar funktion. Men skulle vi se ett militärt angrepp är det sannolikt att det sker i samband med ett större scenario där Sverige är en av flera nationer som blir inblandade. 

Vi ser även hot som uppstår inom våra landsgränser, där en ökad politisk polarisering samt ökad gängkriminalitet skapar otrygghet och som i förläng- ningen kan skapa allvarliga problem för ett fungerande öppet samhälle. 

Samtidigt ser vi andra hot mot oss, som att naturkatastrofer lär fortsätta dyka upp i tid och otid, med stormar, skogsbränder, översvämningar och extrem torka som följd. 

–

Om hotbilder och mycket mer finns att läsa i bästsäljande boken Alltid Före.