REKYL T2 Grisbyxan Black

Kort beskrivning: Fyra års utveckling. Bi-stretch i hela plagget, 91 % polyamid och 9 % Lycra®. Knän i Cordura®, Kevlar® och Lycra® som stretchar med dig, med plats för knäskydd. 700 gram i storlek L. Tyg vävt i Spanien, sydd i Portugal.

Det tog fyra år att bygga den här byxan.
Två fabrikskonkurser, en mönsterkonstruktör som ritade den byxa hen tyckte vi borde ha istället för den vi bad om, och ett antal omtag vi helst inte går in på. Vi släppte den inte förrän den satt exakt som vi ville.
Grisbyxan T2 är designad av oss i Sverige. Textilierna är vävda i Spanien och byxan är sydd i Portugal. Den är alltså inte bara sydd inom EU, tygerna kommer också från vår egen inre marknad.

Det är ovanligare än det låter. De flesta i den här kategorin skriver “tillverkad i Europa” och stannar där, utan att säga i vilket land, och utan att nämna var tyget kommer ifrån. Vi säger båda delarna för att vi kan.

Hela byxan rör sig
Grundtyget är 91 procent polyamid och 9 procent Lycra®, vävt i tuskaft, 280 gram per kvadratmeter.

Nio procent elastan är mycket. Ett fältplagg med stretch ligger normalt på två procent, och det räcker för att tyget ska ge efter en aning. Nio procent är något annat. Tyget följer med i rörelsen istället för att tolerera den, och går tillbaka till formen efteråt.

Och det är bi-stretch, alltså elastiskt i båda riktningar. Både på längden och på tvären.

Det låter som en detalj och är det inte. De flesta stretchtyger ger efter åt ett håll, oftast på tvären, och det räcker gott när du står upp och går. Det räcker inte när du sitter på huk, tar ett långt kliv uppför, kryper eller sträcker dig efter något över huvudet. Ett tyg som bara stretchar åt ett håll tar emot i alla andra. Det här gör det inte, oavsett vilken väg rörelsen går. Det är där “fri rörlighet” slutar vara en formulering och blir en materialegenskap.

Tyget är dessutom starkt på ett sätt som inte syns förrän efter ett par år. Det tål rivning och nötning, det hakar inte upp sig mot vass, och det noppar sig inte. Väveriet anger det både som grundtyg och som förstärkningstyg för byxor och jackor. Vi använder det som grundtyg.

Att det inte finns bomull i byxan är också ett val, inte en besparing. Bomull suger vatten, torkar långsamt och tappar hållfasthet när det är blött. De flesta byxor i den här klassen är blandningar med en tredjedel bomull eller mer, för att det känns behagligt mot huden i butiken. Ute i verkligheten är det den delen av tyget som ligger blöt mot dig i timmar.

Knäna
Knätyget är 73 procent polyamid, varav 40 procent Cordura®, 21 procent Kevlar® och 6 procent Lycra®.

Läs den raden en gång till. Det är en förstärkning som stretchar.
Normalt får du välja. Antingen förstärker du knät och byxan blir styv precis där du behöver böja den, eller så behåller du rörligheten och sliter hål på knäna inom ett år. Här behöver du inte välja.

Väven är en härledd tuskaft. Tuskaft är den enklaste bindning som finns, varp över inslag, och samtidigt en av de stabilaste. Tyget är framtaget för förstärkning i skor och skyddsutrustning, alltså för det som slits hårdast av allt vi har på kroppen. Utöver nötningen tål det rivning, och det hakar inte upp sig mot grenar och taggtråd på det sätt vanliga tyger gör.

Kevlarn ger ytan ett eget grepp. Det märks direkt med handen, och det gör precis det du hoppas att det ska göra när du går ner på knä på blöt sten eller i en sluttning. Du glider inte.

Tyget väger 265 gram per kvadratmeter, alltså mindre än byxans grundtyg. Förstärkningen gör byxan tåligare utan att göra den tyngre. Det är inte en självklarhet, det är hela skälet till att vi letade så länge.

Panelen sitter ytterst, mot marken. Den ska aldrig ligga mot huden och gör det inte heller.

Mellan lagren finns plats för knäskydd. Här spelar det roll att yttertyget är både formsytt och elastiskt: skyddet lägger sig på plats utan att pressa mot knät. Det är skillnaden mot att tvinga in ett skydd i ett stumt tyg och sedan känna kanten på det hela dagen.

Kör du utan skydd märker du aldrig att utrymmet finns.

Sjuhundra gram
Byxan väger 700 gram i storlek L.
Det är lätt för en byxa med den här sortens knäförstärkning, och det är en direkt följd av att det inte finns någon bomull i den. Bomull väger. Blött bomull väger betydligt mer, och det bär du med dig hela dagen.

Konstruktionen
Passformen är inte designad för rörlighet. Den är designad för fri rörlighet, i ordets bokstavliga mening. Ingenting i byxan ska ta emot, oavsett vad du gör med den.

Men formen gör mer än att släppa fram dig. Den är konstruerad för klimatkontroll.

På sommaren skapar byxans volym en bälgeffekt. När du rör dig drar den in luft och trycker ut den genom grenventilerna. Byxan ventilerar alltså sig själv, och den gör det i takt med hur hårt du arbetar. Ju mer du rör dig, desto mer luft byts.
På vintern gör samma form motsatsen. Med grenventilerna stängda bygger volymen ett isolerande luftlager mellan tyget och kroppen. Det är luften som värmer dig, inte tyget. Det är också därför byxan fungerar med långkalsonger under utan att bli trång.

En form, två årstider, ingen kompromiss åt något håll.
Fickorna är förstärkta med nylonband. En ficka går sönder i kanten, där tyget dras varje gång du stoppar ner handen eller drar upp något ur den. Det är inte ett dyrt problem att lösa, men det ska göras innan byxan sys, inte efter.

Kronans byxkrokar
Vi är less. Uppriktigt less på flimsiga infästningar mot kängan. Bockad tunnplåt, plast som ballar ur i kylan, band som glider ur läge, elastik som ger upp efter en säsong, lösningar som fungerar i butiken och inte i terrängen.

Så vi sourcade in ett gigantparti av kronans benkrokar. Ett set följer med varje byxa.

Vi har byggt byxan med marknadens vassaste komponenter. Inga kompromisser, och ingen del vald för att den var billigast.

Nylon
Nylon är namnet på den första helsyntetiska fibern, framtagen av DuPont 1935 och känd för de flesta genom fallskärmarna under andra världskriget. Tekniskt heter den polyamid. Den har mycket hög draghållfasthet i förhållande till sin vikt, tål nötning bättre än nästan allt annat i textilväg, och återgår till sin form istället för att töjas ut. Den suger dessutom betydligt mindre vatten än bomull och torkar snabbare. Det är byxans grundtyg.

Cordura®
Cordura är ett varumärke för särskilt nöttåliga nylontyger. Det ägs idag av amerikanska Invista och har använts i militär utrustning sedan Vietnamkriget, samt i ryggsäckar, mc-kläder och allt annat som ska tåla att dras mot underlag. Skillnaden mot vanligt nylon ligger i garnet, som är texturerat och har högre seghet. I den här byxan utgör Cordura 40 procent av knätyget, tillsammans med Kevlar och Lycra i samma väv.

Kevlar®
Kevlar är DuPonts para-aramid, uppfunnen av kemisten Stephanie Kwolek 1965. Aramid är en klass av fibrer, aromatiska polyamider, framtagna för att tåla belastning och värme långt bortom vanliga syntetfibrer. Vikt för vikt är Kevlar starkare än stål, och den är både skär- och nötningstålig. Samma material som används i skyddsvästar, skärskyddshandskar och mc-kläder.

Det viktigaste hos en aramid är egentligen inte styrkan utan att fibern inte smälter. Den förkolnar först vid flera hundra grader. Vanliga syntetfibrer smälter av hetta och fastnar mot huden, och det är precis den egenskapen aramid inte har. I byxan sitter Kevlar i knäna, 21 procent av knätyget.

Lycra®
Lycra är varumärket för elastan, fibern som kan sträckas fyra till sju gånger sin längd och gå tillbaka till utgångsläget. Den togs fram på DuPont 1958 och tillverkas idag av The Lycra Company. Vi har 9 procent i grundtyget och 6 procent i knätyget. Det är betydligt mer än vad som är vanligt i ett fältplagg, och det är skälet till att byxan inte har några stumma partier alls, inte ens där den är som mest förstärkt.

Velcro®
Kardborren uppfanns av den schweiziske ingenjören George de Mestral, som patenterade den 1955 efter att ha tittat närmare på hur kardborrfrön fastnade i hundens päls. Han grundade också företaget som tillverkar den, och namnet Velcro kommer från franskans velours och crochet, sammet och krok. Skillnaden mellan bra och dålig kardborre ligger inte i greppet när den är ny, utan i hur många gånger den kan öppnas och stängas innan den slutar hålla. Vi kör originalet.

YKK®
YKK är japanskt, grundat i Tokyo 1934, och tillverkar ungefär hälften av alla dragkedjor i världen. Företaget gör sin egen mässing och bygger sina egna maskiner, vilket är ovanligt och en stor del av förklaringen till jämnheten. Dragkedjan är den vanligaste felkällan i ett plagg, och det är enda skälet vi behöver för att inte spara pengar på den.