Iklädd denna snygga och sköna t-shirt strövade jag runt på ett museum i helgen. En man kommer fram till mig. Han är från Ukraina och berättar hur han deltagit i striderna i ett par år tills han sårades och slutligen fick frisedel från armén och kunde återförenas med sin familj i Sverige.
Vi tackar varandra innan vi skiljs åt. Han mig för uppvisat stöd, jag honom för att de tar fighten.
I jämförelse med vad han och hans landsmän gör känns inköpet av en t-shirt rätt futtigt. Det minsta jag kan göra är att bära den så ofta och så tydligt som möjligt. Det har betydelse för de som ser.
Laddar nu för att utöka garderoben igen vid nästa sjukvårdsväskekampanj. Givetvis med ukrainska motiv!